Borrning (eng: drilling) är en metod för att skapa eller förstora runda hål i en komponent.
Vid borrning använder man en borrmaskin som sänks mot ett fixerat arbetsstycke. När det roterande verktyget, borren, sänks mot arbetsstycket sker borrningen. Normalt varierar diametern på borrhålet mellan 1/8 till 1½ tum, men i Sverige är diametern ofta uttryckt i millimeter. Det går att göra mindre eller större borrhål, och det ställer större krav på borrtekniken som används. Man brukar också titta på förhållandet mellan diametern och djupet, som brukar vara 1:1 till 1:10. Det går att skapa hål med andra proportioner med särskilda tekniker, vilket används mycket inom flygindustrin.
Vanliga stationära borrmaskiner är pelarborrmaskiner och bänkborrmaskiner. Vid borrning i stora arbetsstycken används ofta radialborrmaskiner, då det finns en pelare med en arm som håller själva verktyget.
Normalt används en skärvätska för att minska de negativa effekterna av värmeutvecklingen vid borrning.
Det finns som regel borrmöjligheter på alla verkstäder, men vissa verkstäder specialiserar mer på borrning och kan göra mer avancerad borrning med större noggrannhet. Jämför borrning med CNC borrning, som används när precisionen är viktig eller då hålen ska borras i mönster. Vid långhålsborrning skapas riktigt djupa hål.